Forskning visar att ökad tillgänglighet till alkohol leder till ökad konsumtion som sin tur medför ökade skador för såväl konsumenterna som deras familjer och samhället i stort, skriver alkoholforskarna Peter Allebeck och Sven Andréasson på Göteborgs-Posten debatt den 30/12 i en replik på en debattartikel skriven av Benjamin Dousa och David Sundén. Dessa, som är verksamma vid Timbro, pläderar för längre öppethållande i Systembolagets butiker. De menar att denna ökade tillgänglighet till alkohol inte kommer att leda till ökad alkoholkonsumtion eller ökade alkoholskador.
Under sommaren har två stora internationella alkoholstudier presenterats – med vitt skilda resultat. Den första studien handlade om alkoholens effekter på hjärnan och byggde på den brittiska biobanken, där man samlat data från 21 000 personer, med en medelålder på 55 år. Man hade här gjort MRI-studier, dvs använt magnetkameror, för att studera förekomsten av järn i hjärnan och kopplade detta till uppgiven alkoholkonsumtion. Deltagarna gjorde också tester av kognition, där man mätte intellektuell förmåga, minne och reaktionsförmåga. Man fann då ett samband mellan alkoholkonsumtion och järnnivåer i hjärnan. Ju mer man drack desto högre järnnivå. Den högre järnnivån var i sin tur kopplad till sämre resultat på tankeförmåga och problemlösning.
Det har länge varit känt att alkohol påverkar hjärnan, bland annat att alkohol är den främsta förebyggbara orsaken till demens. Detta var dock den första studien som kunde visa på effekter på hjärnan vid måttlig alkoholkonsumtion. Redan vid en konsumtion på 4–5 standardglas per vecka sågs negativa effekter på hjärnan (ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket finns i 12 cl vin, eller 33 cl starköl). Resultaten motsäger en tidigare vanlig uppfattning att måttlig alkoholkonsumtion skulle vara bra för kognitionen och motverka demens.
Sammanfattningsvis talade denna studie för att även måttlig alkoholkonsumtion medför negativa effekter på hjärnan. Riskerna vid måttlig konsumtion är små, men inte obefintliga, och ökar ju mer man dricker. Någon positiv effekt av måttligt drickande kunde inte påvisas. Resultaten talar för att man ur hjärnsynpunkt bör undvika alkoholkonsumtion.
Mot detta talar den andra stora alkoholstudien som presenterades i juli. Här bygger en artikel i Lancet på resultat från den mycket omfattande studien Global Burden of Disease (GBD), som samlar hälsodata från alla världens länder. Artikeln utgår från studier av sambanden mellan alkoholkonsumtion och dödsfall i olika sjukdomar. Resultaten visade att för människor under 40 års ålder ökade risken för död även vid måttlig konsumtion. Men för människor över 40 fanns en skyddande effekt vid måttlig konsumtion.
Det senare var överraskande. Ett märkligt resultat är att den föregivna nyttan med alkohol ökar med ökande ålder och är som störst för personer över 80 års ålder. GBD-projektet landade i en rapport 2018 i slutsatsen att den säkraste konsumtionsnivån var 0 för alla åldrar. För många är dessa resultat förvirrande. Vad ska man tro på egentligen? En förklaring till att man drar så olika slutsatser är att båda rapporterna bygger på så kallade observationsstudier, där man följer grupper med olika alkoholvanor över lång tid och observerar antalet dödsfall i de olika konsumtionsgrupperna.
Under senare år har en rad problem med observationsstudier uppmärksammats. Ett viktigt problem är att flertalet studier som GBD-analyserna bygger på gör jämförelser mellan konsumtion på olika nivåer och 0-konsumtion. Detta är ett problem därför att i 0-konsumtionsgruppen ingår människor med fler negativa bakgrundsfaktorer än i övriga grupper. Många har slutat dricka alkohol på grund av dålig hälsa. Flera forskare har därför avrått från jämförelser med 0-konsumenter och förordar i stället att jämförelser görs med människor med låg konsumtion. I studier där man hanterat detta problem ses inga positiva effekter av måttlig konsumtion.
Debatten är i gång. Alkoholindustrin jublar. Att alkoholkonsumtion för människor under 40 ökar risken för död talar man tyst om – det är ju i denna åldersgrupp den mesta alkoholen dricks. I stället lyfter man fram de föregivet positiva effekterna för medelålders och äldre personer – trots att resultaten är omstridda, vilket framgår ovan. För flera sjukdomar har forskningen tvärtom dragit slutsatsen att även låg konsumtion ökar risken, exempelvis för demens. Samma slutsats har cancerforskningen kommit till. Även här framhålls att alkohol bör undvikas helt om man vill minska sin risk för cancer. En viktig förklaring till GBD-resultatet för äldre personer är att man utgår från att alkohol har en skyddande effekt för hjärt-kärlsjukdomar. Men även här har senare års forskning lett till ökad skepsis. Den globala hjärt-kärlorganisationen World Heart Federation kom tidigare i år med en policyrapport, där man var mycket kritisk till påståenden om nyttan med alkohol. Sista ordet i denna fråga är alltså inte sagt.
För de flesta friska män och kvinnor har måttlig konsumtion av öl, vin och sprit hittills inte ansetts vara särskilt skadligt för hälsan. Det är framför allt stor alkoholkonsumtion som kan öka risken för flera sjukdomar, som cancer och demens. Men nu kommer en ny brittisk studie som visar att även bara måttligt drickande, eller 4,7 standardglas i veckan, kan skada hjärnan. – Det är en imponerande och välgjord studie som första gången visar att en så pass måttlig konsumtion kan påverka hjärnan, säger Sven Andréasson, som är överläkare vid Beroendecentrum i Stockholm och professor vid Karolinska institutet.
Enligt den nya studien ökar järnnivån i hjärnan redan vid 4,7 standardglas per vecka.
Grafik: DN Källa: PLOS Medicine, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Tidigare forskning har visat en koppling mellan järn som lagras i olika delar av hjärnan och sjukdomar som alzheimer och parkinson. Forskarna ville nu därför undersöka om alkohol påverkar järnnivåerna i hjärnan, och om det kan vara en förklaring till varför alkohol skadar hjärnan.
I Sverige definieras riskbruk som mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än 9 standardglas per vecka för kvinnor – eller minst 5 standardglas för män respektive 4 för kvinnor vid ett och samma tillfälle.
Grafik: DN Källa: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
När forskarna undersökte magnetkamerabilderna såg de att redan efter ungefär 4,5 svenska standardglas (se grafik) syntes markörer för ökad järnnivå i hjärnan. De förhöjda järnhalterna fanns framför allt i de områden som har att göra med inlärning, minne, motorik, ögonrörelse och känslor. De deltagare som uppgav att de inte drack vin, öl eller sprit hade inga förhöjda järnnivåer i hjärnan.
Forskarna bakom studierna menar att resultaten talar för att fler insatser bör göras för att minska alkoholkonsumtionen. Sven Andréasson berättar att Sverige har högre gränser för vad som anses vara riskfylld konsumtion än flera andra länder, till exempel Storbritannien, Nederländerna och Australien. – Jag och många andra anser att riskbruk börjar efter nio standardglas i veckan för både kvinnor och män. Men det finns ingen riskfri alkoholkonsumtion. Mindre än tio glas i veckan betecknas därför som lågriskkonsumtion, medan tio glas eller fler utgör riskbruk.
Fakta om studien: Nästan 21 000 deltagarna ingick i studien, som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Deras snittålder var 55 år, och knappt 49 procent var kvinnor. Undersökningarna av järnnivån i hjärnan visade inga skillnader mellan män och kvinnor. Studien har inte undersökt om järnhalterna i hjärnan minskar om man drar ned på sitt drickande. Ett standardglas i Storbritannien, där studien gjordes, motsvarar 8 gram alkohol. I Sverige innehåller ett standardglas 12 gram alkohol.
Stängningen av barer, restauranger och internationella gränser under covid-19-pandemin ledde till betydande förändringar i alkoholtillgången. En nyligen publicerad studie ger en första systematisk översikt över alkoholförsäljningen i 14 europeiska länder före och under pandemin. Syftet med studien var att undersöka vilken effekt stängda gränser hade på försäljning och konsumtion av alkohol.
Länk till rapporten finns här och länk till en presentation av rapporten på svenska finns här.
Den 17 november 2021 arrangerade Alkoholpolitiskt forum ett seminarium om hur alkoholindustrin arbetar för att påverka politiken. Det finns numera en hel del forskning om alkoholindustrins påverkan på alkoholpolitiskt beslutsfattande runt om i världen. En av de internationella forskare som engagerat sig i frågan, Kypros Kypri, från the School of Medicine and Public Health vid University of Newcastle i Australien, inledde seminariet med att att presentera sin forskning. Sammanfattande bilder från hans presentation finns här.
Situationen i Sverige är mindre väl dokumenterad. Förra året gav IOGT-NTO ut rapporten Gårdsförsäljning – alkoholindustrins Trojanska häst. Den gräver djupare i konceptet gårdsförsäljning och förklarar vad gårdsförsäljning verkligen innebär, bortom pittoreska skenbilder, och kartlägger och förklarar varför några av Sveriges största alkoholföretag finansierat så omfattande kampanjer för förslaget. Emil Juslin, politisk sekreterare i EU-frågor på IOGT-NTO, redogjorde för arbetet med rapporten. Hans presentation finns här.
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Ändå far 320 000 barn illa av vuxnas alkoholkonsumtion, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. (Rapport 185, Stockholm 2019). För att vuxnas drickande aldrig ska bli barns problem måste fler göra mer.
Den 10 maj 2021 arrangerade Alkoholpolitiskt Forum ett webb-seminarium där Malin Sandquist från Systembolaget och Anna Holmqvist från Bris berättade om initiativet Barndom utan baksmälla, ett samarbete mellan Systembolaget, IQ och barnrättsorganisationerna Bris, Maskrosbarn, Trygga Barnen och Childhood foundation med syfte att göra skillnad för barnen.
Alkohol har spelat stor roll för spridning av coronaviruset.
Den 9 december 2020 presenterades en ny rapport med titeln Alkohol och coronapandemin – påverkan på människor, samhällen och politik vid ett digitalt seminarium arrangerat av Alkoholpolitiskt Forum. Rapporten, som är framtagen av en grupp internationella alkoholforskare, presenterades av två av författarna, Frida Dangardt, docent vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och Sven Andréasson, professor vid Karolinska institutet i Stockholm.
Coronapandemin har haft en enorm inverkan på samhällen över hela världen. Alkohol påverkar immunförsvaret och påverkar smittspridningen genom beteendeförändring. Alkohol har på detta sätt spelat en stor roll för spridningen av coronaviruset, mellan människor och över samhällen, och har påverkat pandemins medicinska, sociala och ekonomiska effekter. Pandemin har påverkat alkoholkonsumtionen på olika sätt i olika länder. I vissa länder har tillgängligheten till alkohol minskat, medan i andra har den tvärtom ökat. Olika politiska beslut har i hög grad påverkats av påtryckningar från alkoholindustrin.
Den 5 februari 2020 presenterades en ny rapport med titeln Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa vid ett seminarium i Sveriges riksdag.
För många är det självklart att undvika alkohol under graviditeten, men många undrar om det finns en säker nivå. I en rapporten har forskare sammanställt både svensk och internationell forskning om effekterna av alkohol under graviditet och amning.
Det är känt att alkohol är fosterskadande. En av de mest kända skadorna är fetalt alkoholsyndrom, vilket bland annat innebär speciella ansiktsdrag, uppmärksamhetsstörningar, minnesproblem, hyperaktivitet och andra kognitiva störningar samt störningar på centrala nervsystemet. Det uppskattas att det föds mellan 100–300 barn med fetalt alkoholsyndrom i Sverige varje år. Fetalt alkoholsyndrom är främst förknippat med hög alkoholkonsumtion under graviditeten.
– Det finns också mildare former som inte alls är lika lätta att diagnostisera. Vi vet inte hur vanligt det är, men man tror att det handlar om sju till åtta per tusen födda i Sverige. Det är inget litet problem, säger Frida Dangardt, docent och specialistläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av författarna till rapporten.
I rapporten resonerar forskarna att det är rimligt att argumentera utifrån en försiktighetsprincip också när det gäller alkohol. Till exempel rekommenderas kvinnor att undvika vissa livsmedel även om risken för att skada fostret är lågt.
På uppdrag av Systembolaget har Ramboll Management Consulting kartlagt och beräknat alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser i Sverige. De områden som har kartlagts är:
Kostnader för sjukdomar, skador och missbruk inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Kostnader för produktionsbortfall, till exempel till följd av sjukfrånvaro och förtida dödsfall
Kostnader till följd av brottslighet
Inverkan på människors livskvalitet
Ekonomiska spridningseffekter för företag och arbetstillfällen.
Totalt beräknas kostnaderna för samhället uppgå till cirka 103 miljarder kronor fördelat enligt följande:
Alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador, både kroniska sjukdomar och akuta skador, har ökat bland äldre i Sverige under de senaste åren. Samtidigt har andelen äldre blivit allt fler och kommer fortsätta att öka. Att förebygga sjukdomar och skador, även alkoholrelaterade, är därför av stor vikt för alla som riskerar att drabbas, samt för hälso- och sjukvården.
En nyligen publicerad rapport tar upp den ökade känsligheten för alkoholens effekter hos äldre som i kombination med åldrandet kan öka risken för sjukdomar och olyckor, även vid relativt låg konsumtion. Den beskriver förhållandet mellan alkohol och olika sjukdomar och problem som kan drabba äldre, som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, demens och cancer. Rapporten belyser också betydelsen av förhållanden under hela livet för hälsan vid högre ålder.
Rapporten är författad av en grupp internationella alkoholforskare på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet, Centrum för utbildning och forskning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet, Svensk sjuksköterskeförening och IOGT-NTO.
Alkoholpolitiskt forum 