”Debatten om Socialstyrelsens nya rekommendationer kring alkohol präglas av brist på kunskap, förnekande av fakta alternativt önsketänkande”, skriver Sven Andreasson, alkoholläkare, professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet och ledamot i styrelsen för Alkoholpolitiskt Forum i en debattartikel i Svenska Dagbladet publicerad den 19 september.
I en replik publicerad den 22 september menar professor Bengt Fagrell att råden inte har stöd i fakta och att ”den mängd alkohol som Socialstyrelsen nu anser vara riskbruk kan ha klara positiva effekter”.
I en slutreplik publicerad den 27 september svarar Sven Andreasson på frågan om visst bruk av alkohol kan vara riskfritt eller rent av hälsosamt. Han menar att frågan har ältats länge och att diskussionen måste te sig förvirrande för allmänheten – men att kunskapen gradvis har utvecklats mot en allt större skepsis kring att det finns några som helst hälsofördelar med alkohol:
”Det finns ju, som Fagrell korrekt anför, hundratals studier som visar på lägre risk för sjukdom och död för de som dricker mindre mängder alkohol, jämfört både med nykterister och storkonsumenter – en u-formad kurva. Vad som kanske inte är lika känt är att dessa studier alla har samma metodproblem. De är alla, med enstaka mindre undantag, observationsstudier, inte experimentella studier som har högre bevisvärde. Det innebär att man inte kan påvisa orsakssamband mellan olika konsumtionsnivåer och hälsoeffekter, eftersom dessa skillnader kan beror en mängd kända eller okända bakgrundsfaktorer. Med åren har forskarna blivit bättre på att kontrollera för dessa faktorer”
Andreasson påpekar också att nyare studier baserade på bättre metodik visar andra resultat:
”Resultat finns nu från flera stora genetiskt baserade studier. Flertalet visar lägst risk för sjuklighet och dödlighet bland nykterister. I inget fall påvisas några skyddande effekter av måttlig konsumtion.”
Alkoholpolitiskt forum 