Forskning visar att ökad tillgänglighet till alkohol leder till ökad konsumtion som sin tur medför ökade skador för såväl konsumenterna som deras familjer och samhället i stort, skriver alkoholforskarna Peter Allebeck och Sven Andréasson på Göteborgs-Posten debatt den 30/12 i en replik på en debattartikel skriven av Benjamin Dousa och David Sundén. Dessa, som är verksamma vid Timbro, pläderar för längre öppethållande i Systembolagets butiker. De menar att denna ökade tillgänglighet till alkohol inte kommer att leda till ökad alkoholkonsumtion eller ökade alkoholskador.
För de flesta friska män och kvinnor har måttlig konsumtion av öl, vin och sprit hittills inte ansetts vara särskilt skadligt för hälsan. Det är framför allt stor alkoholkonsumtion som kan öka risken för flera sjukdomar, som cancer och demens. Men nu kommer en ny brittisk studie som visar att även bara måttligt drickande, eller 4,7 standardglas i veckan, kan skada hjärnan. – Det är en imponerande och välgjord studie som första gången visar att en så pass måttlig konsumtion kan påverka hjärnan, säger Sven Andréasson, som är överläkare vid Beroendecentrum i Stockholm och professor vid Karolinska institutet.
Enligt den nya studien ökar järnnivån i hjärnan redan vid 4,7 standardglas per vecka.
Grafik: DN Källa: PLOS Medicine, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
Tidigare forskning har visat en koppling mellan järn som lagras i olika delar av hjärnan och sjukdomar som alzheimer och parkinson. Forskarna ville nu därför undersöka om alkohol påverkar järnnivåerna i hjärnan, och om det kan vara en förklaring till varför alkohol skadar hjärnan.
I Sverige definieras riskbruk som mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än 9 standardglas per vecka för kvinnor – eller minst 5 standardglas för män respektive 4 för kvinnor vid ett och samma tillfälle.
Grafik: DN Källa: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
När forskarna undersökte magnetkamerabilderna såg de att redan efter ungefär 4,5 svenska standardglas (se grafik) syntes markörer för ökad järnnivå i hjärnan. De förhöjda järnhalterna fanns framför allt i de områden som har att göra med inlärning, minne, motorik, ögonrörelse och känslor. De deltagare som uppgav att de inte drack vin, öl eller sprit hade inga förhöjda järnnivåer i hjärnan.
Forskarna bakom studierna menar att resultaten talar för att fler insatser bör göras för att minska alkoholkonsumtionen. Sven Andréasson berättar att Sverige har högre gränser för vad som anses vara riskfylld konsumtion än flera andra länder, till exempel Storbritannien, Nederländerna och Australien. – Jag och många andra anser att riskbruk börjar efter nio standardglas i veckan för både kvinnor och män. Men det finns ingen riskfri alkoholkonsumtion. Mindre än tio glas i veckan betecknas därför som lågriskkonsumtion, medan tio glas eller fler utgör riskbruk.
Fakta om studien: Nästan 21 000 deltagarna ingick i studien, som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Deras snittålder var 55 år, och knappt 49 procent var kvinnor. Undersökningarna av järnnivån i hjärnan visade inga skillnader mellan män och kvinnor. Studien har inte undersökt om järnhalterna i hjärnan minskar om man drar ned på sitt drickande. Ett standardglas i Storbritannien, där studien gjordes, motsvarar 8 gram alkohol. I Sverige innehåller ett standardglas 12 gram alkohol.
Varje dag dör cirka 2 500 européer på grund av alkohol. Trots att alkoholbeskattning är en av de mest kostnadseffektiva strategierna för att sänka alkoholkonsumtionen och relaterade skador är den fortfarande en av de minst genomförda åtgärderna. WHO har nu beräknat hur en alkoholskattehöjning kommer att påverka dödligheten i WHO:s europaregion. Alkoholpolitiskt Forum bedömer att Sverige också har hälsovinster att hämta.
Varje år dör ca 1 miljon européer av alkohol – ca 2 500 per dag – vilket utgör toppen på isberget av alkoholskador. Att höja priset på alkoholhaltiga drycker genom beskattning är en av de mest kostnadseffektiva strategierna för att minska alkoholskador. Därför har den erkänts av WHO som en ”bästa köp”-insats.
På tobaksområdet finns idag ett viktigt samförstånd bland medlemsstaterna om att följa WHO:s rekommendation om en skatteandel på minst 75% av detaljhandelspriset på tobak, ett mål som redan har uppnåtts av mer än hälften av de 53 länderna i regionen. Men väldigt lite görs när det gäller alkoholkonsumtion.
Att alkoholbeskattning fortfarande är en av de minst genomförda åtgärderna beror till stor del på motståndet från ekonomiska aktörer och att prishöjningar i allmänhet är impopulära bland allmänheten.
WHO:s råd för icke smittsamma sjukdomar, NCD Advisory Council, har nu beräknat hur en alkoholskattehöjning kommer att påverka dödligheten utifrån den stora mängd forskningsdata som finns. Resultatet visar tydligt hur fördelaktigt denna åtgärd kommer att vara för människors hälsa. Om länderna i WHO:s europaregion skulle införa en miniminivå på 15% skatt på detaljhandelspriset per enhet alkohol, oavsett typ av alkoholhaltig dryck, skulle det rädda 133 000 liv varje år.
- Det är önskvärt att WHO:s rekommendation följs och länder i Sveriges närområde som idag har låga alkoholskatter höjer dem, säger Sven Andréasson, ordförande i Alkoholpolitiskt Forum. Att harmonisera alkoholpriser uppåt mot svensk nivå skulle exempelvis minska incitament för smuggling och storskalig resandeinförsel, som på ett osunt sätt ger vinst till landet där inköpen sker medan svenskarna tar kostnaderna i form av skador och död.
WHO:s NCD Advisory Council samlar den bästa expertisen på ämnet förebyggande av icke smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD) och inspirerar WHO:s medlemsstater att nå NCD- relaterade mål för hållbar utveckling.
Rådets verksamhet när det gäller att främja genomförande av policyåtgärder på alkoholområdet ligger i linje med WHO:s europeiska arbetsprogram 2020–2025 –”United Action for Better Health in Europe”.
Det är hyckleri när debattörer, politiker och alkoholföretag bedyrar att förslaget om gårdsförsäljning på intet sätt hotar det svenska detaljhandelsmonopolet. Man vill skapa intrycket att det handlar om att ett fåtal idylliska vingårdar på landsbygden ska få sälja ett litet antal flaskor till sina besökare. Ganska harmlöst, alltså.
Men i själva verket gäller förslaget att alla som tillverkar alkohol ska få bedriva detaljhandel. Visserligen med vissa begränsningar, men det handlar om flera hundra företag, som tillverkar sprit, vin eller starköl, många av dem inte alls på landsbygden skriver Systembolagets tidigare verkställande direktörer Anitra Steen och Gabriel Romanus på Aftonbladet debatt 16/1.
Betydligt värre hyckleri är när debattörer, politiker och alkoholföretag bedyrar att förslaget på intet sätt hotar det svenska detaljhandelsmonopolet, eftersom det totalt sett handlar om så små volymer alkohol, i jämförelse med Systembolagets försäljning. De låtsas inte om att EU-domstolens villkor för att Sverige ska få behålla monopolet är att Sverige inte gynnar svenska tillverkare och produkter i förhållande till sådana från andra medlemsstater.
I själva verket hoppas många av dessa aktörer att ”gårdsförsäljningen” ska leda till att Sverige av EU-domstolen åläggs att avskaffa detaljhandelsmonopolet, något som de i andra sammanhang har arbetat för.
Den tredje utredningen rörande gårdsförsäljning av alkohol lade fram sitt betänkande den 8 december. Förslaget att gårdsförsäljning ska införas kommer säkert glädja alkoholindustrin, men knappast landsbygden och det kommer definitivt inte att gynna folkhälsan eftersom det hotar Systembolagets överlevnad. I stället för att äventyra ett effektivt verktyg för att begränsa alkoholskador borde regeringen nu satsa på att utveckla en modern alkoholpolitik. I första hand bör alkoholskatterna höjas och minimipriser införas. Det skriver Sven Andréasson, ordförande Alkoholpolitiskt forum, och Pi Högberg, styrelseledamot Alkoholpolitiskt forum, på SvD debatt den 30/12. Hela debattartikeln finns här.
Systembolaget är det viktigaste verktyget för den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Bolagets ensamrätt ger en alkoholmarknad som är fri från vinstintresse skriver de tidigare systembolagscheferna Gabriel Romanus och Anitra Steen i en replik på DN debatt den 9/12.
Systembolaget har unikt högt förtroende hos svenska folket, god service och kompetenta och engagerade medarbetare. Det är en lösning som är bra för människors hälsa och trygghet. Och för samhällsekonomin.
Låt oss inte riskera det svenska systemet för en förändring som framställs som ofarlig, men som kan innebära allvarlig fara för svensk alkoholpolitik och därmed ökade skador och kostnader för företagen. Det kan vara omöjligt att backa bandet tillbaka den dag vi upptäcker att utredarens förhoppningar inte höll.
EU-rättslig grund saknas för att ge grönt till försäljning hos alkoholproducenter skriver Alkoholpolitiskt forums ordförande Sven Andréasson på DN debatt den 8 november. Länk till debattartikeln finns här.
Alkohol är fortfarande den substans som orsakar flest skador bland både unga och vuxna i Sverige. Nu är det är hög tid att börja använda priset på alkohol mer strategiskt i syfte att förebygga alkoholskador, skriver Sven Andréasson och Pi Högberg från Alkoholpolitiskt forum i en debattartikel publicerad den 24 maj i GP.
Alkoholpriserna har släpat efter rejält med hänsyn till inkomstutvecklingen under de senaste tio åren. Vi bör i Sverige därför årligen indexera upp punktskatten på alkohol med inflationen. Vi bör också införa en skattetrappa där skatten inte bara inflationsindexeras utan höjs med någon procent över inflationen varje år menar artikelförfattarna. För att ytterligare minska sårbarheten hos gruppen som dricker mest bör vi också införa minimipriser, som är ett bra komplement till årliga punktskattehöjningar. Alkohol bidrar i likhet med tobak till ojämlikhet i hälsa.
Alkoholpolitiskt forum 