Under sommaren har två stora internationella alkoholstudier presenterats – med vitt skilda resultat. Den första studien handlade om alkoholens effekter på hjärnan och byggde på den brittiska biobanken, där man samlat data från 21 000 personer, med en medelålder på 55 år. Man hade här gjort MRI-studier, dvs använt magnetkameror, för att studera förekomsten av järn i hjärnan och kopplade detta till uppgiven alkoholkonsumtion. Deltagarna gjorde också tester av kognition, där man mätte intellektuell förmåga, minne och reaktionsförmåga. Man fann då ett samband mellan alkoholkonsumtion och järnnivåer i hjärnan. Ju mer man drack desto högre järnnivå. Den högre järnnivån var i sin tur kopplad till sämre resultat på tankeförmåga och problemlösning.
Det har länge varit känt att alkohol påverkar hjärnan, bland annat att alkohol är den främsta förebyggbara orsaken till demens. Detta var dock den första studien som kunde visa på effekter på hjärnan vid måttlig alkoholkonsumtion. Redan vid en konsumtion på 4–5 standardglas per vecka sågs negativa effekter på hjärnan (ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket finns i 12 cl vin, eller 33 cl starköl). Resultaten motsäger en tidigare vanlig uppfattning att måttlig alkoholkonsumtion skulle vara bra för kognitionen och motverka demens.
Sammanfattningsvis talade denna studie för att även måttlig alkoholkonsumtion medför negativa effekter på hjärnan. Riskerna vid måttlig konsumtion är små, men inte obefintliga, och ökar ju mer man dricker. Någon positiv effekt av måttligt drickande kunde inte påvisas. Resultaten talar för att man ur hjärnsynpunkt bör undvika alkoholkonsumtion.
Mot detta talar den andra stora alkoholstudien som presenterades i juli. Här bygger en artikel i Lancet på resultat från den mycket omfattande studien Global Burden of Disease (GBD), som samlar hälsodata från alla världens länder. Artikeln utgår från studier av sambanden mellan alkoholkonsumtion och dödsfall i olika sjukdomar. Resultaten visade att för människor under 40 års ålder ökade risken för död även vid måttlig konsumtion. Men för människor över 40 fanns en skyddande effekt vid måttlig konsumtion.
Det senare var överraskande. Ett märkligt resultat är att den föregivna nyttan med alkohol ökar med ökande ålder och är som störst för personer över 80 års ålder. GBD-projektet landade i en rapport 2018 i slutsatsen att den säkraste konsumtionsnivån var 0 för alla åldrar. För många är dessa resultat förvirrande. Vad ska man tro på egentligen? En förklaring till att man drar så olika slutsatser är att båda rapporterna bygger på så kallade observationsstudier, där man följer grupper med olika alkoholvanor över lång tid och observerar antalet dödsfall i de olika konsumtionsgrupperna.
Under senare år har en rad problem med observationsstudier uppmärksammats. Ett viktigt problem är att flertalet studier som GBD-analyserna bygger på gör jämförelser mellan konsumtion på olika nivåer och 0-konsumtion. Detta är ett problem därför att i 0-konsumtionsgruppen ingår människor med fler negativa bakgrundsfaktorer än i övriga grupper. Många har slutat dricka alkohol på grund av dålig hälsa. Flera forskare har därför avrått från jämförelser med 0-konsumenter och förordar i stället att jämförelser görs med människor med låg konsumtion. I studier där man hanterat detta problem ses inga positiva effekter av måttlig konsumtion.
Debatten är i gång. Alkoholindustrin jublar. Att alkoholkonsumtion för människor under 40 ökar risken för död talar man tyst om – det är ju i denna åldersgrupp den mesta alkoholen dricks. I stället lyfter man fram de föregivet positiva effekterna för medelålders och äldre personer – trots att resultaten är omstridda, vilket framgår ovan. För flera sjukdomar har forskningen tvärtom dragit slutsatsen att även låg konsumtion ökar risken, exempelvis för demens. Samma slutsats har cancerforskningen kommit till. Även här framhålls att alkohol bör undvikas helt om man vill minska sin risk för cancer. En viktig förklaring till GBD-resultatet för äldre personer är att man utgår från att alkohol har en skyddande effekt för hjärt-kärlsjukdomar. Men även här har senare års forskning lett till ökad skepsis. Den globala hjärt-kärlorganisationen World Heart Federation kom tidigare i år med en policyrapport, där man var mycket kritisk till påståenden om nyttan med alkohol. Sista ordet i denna fråga är alltså inte sagt.
Alkoholpolitiskt forum 